Vad har vi lärt oss från dessa två år av pandemi? När ska vi arbeta hemma och när ska vi arbeta på kontoret? Vad har förändrats när det kommer till självledarskap, team och samarbete och hur har det förändrat arbetskulturen? Hur har ledarskapet utmanats genom att arbeta hemifrån och vad har vi lärt oss? Vilka utmaningar möter vi med inkludering i det digitala landskapet? Vad är det största skillnaderna i ledarskap om man jämför Australien och Sverige? Det och mer svarar Malcolm Larri på när vi fick träffa honom för ett samtal. Funderar du mer kring kultur och ledarskap och hur det påverkar både dig personligt och din arbetsplats - kontakta Talarforum och boka en föreläsning med Malcolm eller någon annan av våra duktiga talare.

Sömnbesvär kan innebära svårt att somna, flera nattliga uppvaknaden med svårigheter att somna om samt alltför tidigt morgonuppvaknande. Som en konsekvens av den dåliga nattsömnen får man en sämre dagtidsfunktion med negativt påverkad livskvalitet både i ett kort som långt perspektiv. Vanliga symtom på dålig sömn är trötthet, sömnighet, oro, dålig koncentration, irritabilitet, aggressivitet. Har individen besvärats av sömnstörning under längre tid kan även oro, ångest samt nedstämdhet förekomma. Sömnstörning som pågått under längre tid (månader-år) ökar risken påtagligt för hjärt-kärlsjudomar som högt blodtryck, hjärtinfakt samt stroke

De värsta av de absolut värsta i släkten var på besök hos mina föräldrar för att fika och umgås. Efter att jag lämnade min ex-man så brukade jag dricka mitt kaffe tyst när släktingar var hos mina föräldrar på besök. Utan att vara social eller ha något att tillföra samtalen. Det hade gått några månader sedan jag lämnade min man och visade alla i min släkt att jag inte längre ställde upp på att vara en del av hederskulturen som de tvingat på mig i hela mitt liv. Mitt i surret och kaffedrickandet så säger pappa: "Vi måste börja behandla flickor och pojkar på samma sätt." Tystnaden från släktingarna gjorde att man kunde höra en nål falla på golvet. Han repeterar samma mening igen fast med lite starkare och högre röst: "Vi måste börja behandla flickor och pojkar på samma sätt". En av släktingarna frågar helt iskallt - "Vad menar du"? För henne var det helt obegripligt. Min far repeterade - "Vi måste börja behandla flickor och pojkar på samma sätt! För hade vi gjort det, då hade hon - och så pekar han med hela handen på mig - inte behövt stå ut med att bli misshandlad i flera år och vara tyst om det! Vi hade då visat henne att det finns möjlighet att lämna om hon inte mår bra! Hon hade inte känt sig tvingad att gifta sig när hon var 19 år och själv bara barnet! Släktingarna tittade på varandra, himlade med ögonen och fick till slut ur sig ett ”tack för kaffet, men vi går nu.” Det var starten på när min far valde att lämna hederskulturen han med. Och starten på när han, tillsammans med mig, började ställa sig upp och prata i klartext om att - vi bor i ett av världens mest fantastiska länder, jag vill begrava den skitkulturen som jag blev tvingad att växa upp i, och som jag tvingade mina barn växa upp i. Men nu är det nog. Jag reser runt och föreläser om våld i nära relationer och om hederskultur och om hur jag bröt mig loss från både våldet och kulturen. Mina föreläsningar kan ses som inspiration, utbildning eller som en kunskapshöjande resa genom ett Sverige som finns runt om oss varje dag, men som de flesta svenskar aldrig ser.

Azita Shariati har utsetts till Sveriges bästa chef, vunnit "European Role model of the year", hamnat i toppen av "Top 20 Women in Business in Northern Europe" och 2015 utsåg Veckans Affärer henne till Näringslivets mäktigaste kvinna. I detta samtal med Azita talar vi om ledarskap, jämställdhet och förändringsledning. Vilken ledarstil har gjort henne så framgångsrik? Hur implementerar man jämställdhet på ett företag i praktiken? Vad är det viktigaste att kommunicera vid ett förändringsarbete?